Virvelvinden från öst

För fem år sedan dök hon upp i mitt liv och hon tog mig med storm direkt. Hon är den mest enastående kvinna jag har träffat.

Vi var bara ytliga bekanta tills vi bestämde oss för att ta en kaffe, som blev ett långt samtal, som blev ett par öl, som blev en resa till London. Den dagen har lagts till en liten skara dagar som klassas som de viktigaste i mitt liv.

Bara någon vecka senare satt jag i väntrummet till akuten i flera timmar ensam. När Hon fick nys om det var hon där på nolltid…med nybakade kanelbullar och varm choklad. Det var då jag insåg att hon var något utöver det vanliga; sällsam. Vi hade nyss lärt känna varandra men hon åkte tveklöst över halva stan och övergav sina studier för att göra mig sällskap i ett unket väntrum. Sedan den dagen har jag inte slutat älska henne.

Hennes namn är Lena Padukova och hon är den bästa vän jag någonsin haft.

Det finns otaliga historier som den ovan som utspelat sig under de fem år vi varit vänner. Jag har gjort vad jag kunnat för att ge tillbaka. Varje ögonblick som inte kvitterats finns inpräntat in mina neuroner.

Hon har en förmåga att alltid hitta de rätta orden, de rätta råden och den igenvuxna vägen man inte lagt märke till. Hon är också fantastiskt bra på att stanna upp, backa, få perspektiv, reanalysera och omvärdera. Hon är en ovärderlig medlem i vilket lag som helst. Om man har trasslat in sig kan hon reda ut tråden på nolltid och göra en ogenomtränglig härva till genomskinligt glas.

Hon är en drömfångare som tar för sig av livet, når dit hon vill och får det hon vill ha. Hon låter inget stå i hennes väg. Hon har gjort en raketkarriär och uppnår ständigt nya mål. Inte genom genvägar utan genom genialitet och kompetens.  Hon är dessutom en förträfflig ledare som folk utan tvekan följer. Hon kan ro iland projekt ingen annan trodde var möjliga. Hon pratar inte om att göra saker, hon gör dem i stället. Hon är definitionen av Carpe Diem.

Hon får folk att tappa hakan och vända sig om efter henne på gatan. Hon är kvinnlig ut i fingerspetsarna men starkare än tio man. Hon är vackrare än Afrodite och smartare än Athena. Hon får människors ögon att tindra av beundran när de talar om henne, när hon talar eller när de bara ser på henne. Hennes beundrarskara är stor och den växer ständigt.

Hon är så lojal en människa kan bli. Hon ställer upp utan att tveka. När jag smet iväg och gifte mig i Marocko flög hon dit över en helg för att vara med på eget initiativ. Jag kan bara hoppas att hon har förstått hur mycket det betydde för mig. Men det här gäller inte bara mig, hon finns där för så många människor. Hennes energi att ställa upp på andra tycks aldrig ta slut. Hon är den generösaste, mest omtänksamma människa jag känner. Men det är inte bara det att hon ställer upp, hon är alltid steget före. Hon sträcker fram en hand och finns där innan man ens kommit på tanken att be henne om det. Hon har en enastående förmåga att se människor och få dem att känna sig sedda.

Hon är en sensation av skönhet, värme, vilja, intelligens, skicklighet, kärlek och kompetens vars like inte står att finna. Hon drar fram som en virvelvind av lycka och hon lämnar ingen oberörd. Där vi andra lämnar fotspår i sanden som sköljs bort av tidvattnet kommer hennes namn att ristas i berggrunden.

Om du vill inspireras, läs hennes blogg: http://terroristbrev.blogspot.com

Lena, jag skulle inte bara ta en kula för dig, jag skulle ta ett helt magasin.